1940.html



redigera Händelser

redigera Januari

• 1 januari - Karlskoga får stadsprivilegium.
• 2 januari - Filmen Trollkarlen från Oz med Judy Garland har svensk premiär.
• 6 januari
  • På trettondagen arbetar hundratusen personer i 400 svenska företag och skänker inkomsten till Finlandshjälpen.
  • Sveriges första skidlift invigs i Åre.
• 8 januari - Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
• 10 januari - En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland.
• 12 januari - Flygplan från Sovjetunionen bombar städer i Finland.
• 15 januari - Viss censur av vykort införs i Sverige.
• 16 januari - De första finska krigsbarnen kommer till Haparanda.
• 26 januari - Statens informationsstyrelse inrättas i Sverige med uppgift att bland annat övervaka svenska böcker, press, radio och film.
• 27 januari - Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.
• Januari - Den svenska regeringen beviljar 23,5 miljoner kronor för byggandet av befästningar längs skånska kusten, den så kallade Per Albinlinjen.

redigera Februari

• 3 februari - Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.
• 10 februari - I den antikommunistiska stämningen gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner.
• 16 februari - Det tyska fraktfartyget Altmark bordas av engelsmännen i den så kallade Altmarkaffären.
• 21 februari - Sovjetiskt flyg bombar av misstag Pajala kyrkby.
• Februari - Den svenska socialstyrelsen får rätt att förordna om omhändertagande i förläggning av icke önskvärda utlänningar.

redigera Mars

• 2 mars - Både svenska och norska regeringarna säger nej till transitering av allierade trupper genom länderna till Finland.
• 3 mars - Den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå förstörs vid en anlagd brand. Fem personer omkommer.
• 4 mars - I Sverige införs så kallat "kokslov" i skolorna för att spara på eldningen av klassrummen.
• 12 mars - Vinterkriget avslutas genom fredsavtal mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren betraktas på många håll i världen som mycket hårda för Finland. Striderna upphör dagen därpå.
• 21 mars - Svenska kommunist- och nazisttidningar beläggs med transportförbud.
• 27 mars - Kaffe och te ransoneras, vilket blir de första svenska ransoneringarna under andra världskriget.

redigera April

• 8 april - Storbritannien minerar norskt territorialvatten.
• 9 april - Tyskland anfaller Danmark och Norge, vilket går under benämningen Operation Weserübung. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finska gränsen. Danmark kapitulerar så gott som omedelbart.
• 9 april Tyska kryssaren KMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.
• 11 april - Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.
• 12 april - Statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja.
• 13 april - Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
• April - Den svenska beskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien.

redigera Maj

• 1 maj - Förstamajfirandet sker i den nationella samlingens tecken i Sverige. Demonstrationstågen ersätts av "Medborgartågen för Sveriges frihet och oberoende".
• 10 maj
  • Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Island besätts av brittiska trupper.
  • Winston Churchill efterträder Neville Chamberlain som brittisk premiärminister.
• 13 maj - Winston Churchill håller tal i parlamentet där hanbara kan lova "Blod, svett och tårar".
• 14 maj
  • Den nederländska hamnstaden Rotterdam bombas svårt av tyska Luftwaffe.
  • Nederländerna kapitulerar.
• 15 maj
  • Tyska trupper överskrider gränsen till norra Frankrike.
  • Den första McDonald'srestaurangen öppnas i San Bernardino, Kalifornien.
• 27 maj
  • Allierade trupper påbörjar Operation Dynamo, evakuering från Dunkerque över engelska kanalen i vad som har kallats Miraklet i Dunkerque.
  • Belgien kapitulerar.
• 29 maj - Riksdagen beslutar att det svenska hemvärnet, som spontant har bildats här och var under 1939 och 1940, skall organiseras.
• 31 maj - Körverket Förklädd gud uruppförs i Sveriges Radio.

redigera Juni

• 4 juni - Operation Dynamo avslutas efter att man har räddat stora delar av den brittiska expeditionskåren - cirka 300 000 man - över till Storbritannien.
• 7 juni - Norge kapitulerar till Tyskland.
• 8 juni - Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.
• 9 juni - Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.
• 10 juni
  • Italien förklarar krig mot Storbritannien och Frankrike. USAs president Franklin D. Roosevelt betecknar handlingen som En dolkstöt i ryggen vid ett tal i Virginia.
  • Tyska truppförband under ledning av general Erwin Rommel når fram till Engelska kanalen.
• 12 juni - Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara.
• 14 juni
  • Tyska trupper marscherar in i Paris.
  • Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau börjar sin verksamhet.
• 15 juni - Sovjetunionen annekterar de baltiska staterna.
• 18 juni - Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd samt bildar en fransk exilregering.
• 22 juni - Fransk-tysk vapenvila undertecknas i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som där tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.
• Juni - Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.

redigera Juli

• 6 juli - En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge. Detta benämns Permittenttrafiken.
• 10 juli – Slaget om Storbritannien (Battle of Britain) börjar med tyska anfall mot brittiska konvojer i Engelska kanalen.

redigera Augusti

• 1 augusti - Polismästaren i Stockholm förbjuder, efter tyska påtryckningar, den mot Hitler riktade sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy Gullregn.
• 21 augusti – Leon Trotskij avlider av skador han tillfogats med isyxa av en mördare.

redigera September

• 7 september – Luftwaffe börjar bomba London för första natten av 57 i följd.
• 8 september - Livsmedelsransonering införs i Sverige.
• 12 september - De prehistoriska grottmålningarna i Lascauxgrottorna upptäcks.
• 15 september - Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet, varvid Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls.
• 24 september - Karin Boyes roman Kallocain om ett totalitärt samhälle med tankekontroll utkommer.
• September - Tyskarna börjar transitera trupper från Norge till Finland via Sverige.

redigera Oktober

• 24 oktober
  • En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå. 46 man omkommer, de flesta hemmahörande i Norrbotten.
  • Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg.
  • Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer, och planet omhändertas av svensk militär.
• 28 oktober - Italien invaderar Grekland.
• 31 oktober – Tyskland skjuter upp Operation Seelöwe på obestämd tid, men fortsätter bombningarna av södra England.
• Oktober - Torgny Segerstedt (redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) kallas upp till Gustaf V för att förmås upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Han vägrar.

redigera November

• 10 november - En jordbävning med styrkan 7,3 på Richterskalan drabbar Rumänien. Omkring 1 000 människor omkommer.
• 14 november - Coventry i England förstörs genom ett omfattande bombanfall utfört av tyska Luftwaffe.
• 15 november - Som svar på anfallet mot Coventry börjar RAF att bomba Hamburg i Tyskland.
• 22 november - I Sverige tillsätts en skolutredningskommitté.

redigera December

• 1 december - All privat användning av bensin i Sverige stoppas. Bilarna får drivas med gengas.
• 16 december
  • Det största handelsavtal Sverige någonsin undertecknat ingås med Tyskland.
  • Idrottsmannen Olle Möller häktas för mord på 10-åriga Gerd Johansson. Han döms senare mot sitt nekande till 10 års straffarbete.
• 18 december – Adolf Hitler fastställer planen för Operation Barbarossa – anfallet mot Sovjetunionen.
• 21 december - Den svenska filmen Swing it magistern med Alice Babs i huvudrollen har premiär och bidrar till swingdansens storhetstid.
• 29 december - Tyska Luftwaffe bombar London och dödar nästan 3.000 civila.
• 30 december - Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan, men den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.

redigera Okänt datum

• Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
• I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
• Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
• Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
• Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
• På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
• Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
• Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
• En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
• Brittiska bombplan bombar av misstag Malmö.
• Den svenska priskontrollnämnden inrättas.
• Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund.
• Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs.
• Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer.
• Vägskatt införs i Sverige.

redigera Födda

• 1 januari
  • Helmut Jahn, amerikansk arkitekt.
  • Clifford Olson, kanadensisk seriemördare.
• 2 januari - Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare.
• 11 januari - Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemmarna i Rockfolket.
• 14 januari - Trevor Nunn, brittisk regissör.
• 16 januari - Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare.
• 21 januari - Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare.
• 22 januari - John Hurt, brittisk skådespelare.
• 27 januari - James Cromwell, amerikansk skådespelare.
• 9 februari - John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003.
• 12 februari - Ebbe Gilbe, svensk dokumentärfilmare.
• 19 februari
  • Saparmurat Niyazov, president i Turkmenistan.
  • Smokey Robinson, amerikanska sångare.
• 21 februari - Peter Gethin, brittisk racerförare.
• 23 februari - Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.
• 24 februari
  • Inger Alfvén, svensk författare.
  • Anson Chan, ledande politiker i Hong Kong.
  • Denis Law, skotsk fotbollsspelare.
• 28 februari
  • Mario Andretti, italiensk-amerikansk racerförare.
  • Joe South, amerikansk popmusiker.
• 29 februari - Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.
• 2 mars - Lothar de Maizière, tysk politiker
• 6 mars - Bernt Ström, svensk skådespelare.
• 7 mars
  • Rudi Dutschke, tysk studentledare.
  • Viktor Savinich, rysk kosmonaut.
• 10 mars - Chuck Norris, amerikansk skådespelare.
• 12 mars - M.A. Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.
• 15 mars
  • Frank Dobson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1979.
  • Phil Lesh, amerikansk musiker, basist i Grateful Dead.
• 16 mars - Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.
• 22 mars
  • Gunnar Bergvall, svensk civilingenjör och civilekonom, grundare av TV4.
  • Göran Grimwall, svensk professor och författare.
• 24 mars - David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.
• 25 mars - Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
• 26 mars
  • James Caan, amerikansk skådespelare.
  • Christina Odenberg, biskop i Lunds stift från 1997-.
• 27 mars
  • Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982-1995 och för Expressen 1995-1996, vd för Sveriges Television från 2001.
  • Austin Pendleton, amerikansk skådespelare.
• 31 mars - Patrick Leahy, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
• 1 april - Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.
• 2 april
  • Mike Hailwood, brittisk racerförare.
  • Herbie Hancock, amerikansk jazzpianist och kompositör.
• 7 april - Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
• 9 april - Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare.
• 12 april - Herbie Hancock, amerikansk jazzmusiker, pianist och kompositör.
• 15 april - Ove Engström, svensk sångare och kompositör.
• 16 april
  • Valerie Davey, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
  • Margrethe II, dansk drottning.
• 18 april - Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
• 19 april
  • Reinhard Bonnke, tysk evangelist.
  • Johnny Nash, amerikansk musiker.
• 21 april - Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.
• 25 april
  • Sten "Taxi" Jonsson, svensk underhållare
  • Al Pacino, amerikansk skådespelare.
• 30 april
  • Marutei Tsurunen, japansk politiker, född i Finland.
  • Burt Young, amerikansk skådespelare.
• 3 maj - Peter Kneip, svensk skådespelare.
• 5 maj
  • Lance Henriksen, amerikansk skådespelare.
  • Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.
• 7 maj
  • Harry Klynn, grekisk skådespelare, manusförfattare och komiker.
  • Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare.
• 9 maj - James L. Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
• 10 maj - Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.
• 12 maj - Lill Lindfors, svensk artist.
• 15 maj - Ira Einhorn, amerikansk mördare.
• 16 maj - Mathias Henrikson, svensk skådespelare.
• 20 maj - Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.
• 26 maj - Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.
• 28 maj - Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-.
• 29 maj - Farooq Leghari, president i Pakistan 1993-1997.
• 31 maj - Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
• 1 juni - René Auberjonois, amerikansk skådespelare.
• 2 juni - Konstantin II, kung av Grekland.
• 7 juni - Tom Jones, walesisk sångare.
• 8 juni - Nancy Sinatra, amerikansk sångerska.
• 20 juni - John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 23 juni
  • Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld 1960.
  • Stuart Sutcliffe, brittisk musiker, spelade med i The Beatles.
• 2 juli
  • Robert Broberg, svensk artist.
  • Kenneth Clarke, brittisk konservativ politiker.
  • Georgi Ivanov, bulgarisk kosmonaut.
• 6 juli - Nursultan Nazarbajev, president i Kazakhstan.
• 7 juli
  • Maud Elfsiö, svensk skådespelare.
  • Ringo Starr, eg. Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare, medlem i The Beatles.
• 8 juli - Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 11 juli - Anita Wall, svensk skådespelare.
• 13 juli - Patrick Stewart, brittisk skådespelare.
• 18 juli - James Brolin, amerikansk skådespelare.
• 20 juli - David Tukhmanov, rysk musiker och kompositör.
• 22 juli - Vera Tschechowa, tysk skådespelare.
• 26 juli - Mary Jo Kopechne, sekreterare åt Edward Kennedy.
• 28 juli - Hérard Abraham, president i Haiti 1990.
• 31 juli - Elisabeth Odén, svensk skådespelare.
• 3 augusti - Martin Sheen, amerikansk skådespelare.
• 11 augusti
  • Pia Brandelius, svensk journalist, anställd vid Sveriges Radios ekoredaktion 1968-1980 och vid Sveriges Television från 1980, nyhetsuppläsare i Aktuellt.
  • Rolf Skoglund, svensk skådespelare.
• 15 augusti - Gudrun Ensslin, en av grundarna av Röda armé-fraktionen.
• 3 september - Eduardo Galeano, uruguayansk författare.
• 11 september - Brian De Palma, amerikansk filmregissör.
• 12 september - Jan Bonnevier, svensk redaktör, programledare och TV-producent.
• 16 september - Lillebil Ankarcrona, svensk skådespelare.
• 17 september - Jan Eliasson, svensk diplomat, ordförande i FN:s generalförsamling 2005-.
• 22 september - Anna Karina, dansk-fransk fotomodell och skådespelare.
• 23 september - John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970-1974 och från 1979.
• 28 september - Aleksandr Ivantjenkov, rysk kosmonaut.
• 2 oktober - Gheorghe Gruia, rumänsk världsmästare i handboll.
• 5 oktober - Nar Bahadur Bhandari, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1985-1995.
• 9 oktober
  • Gordon J. Humphrey, amerikansk republikansk politiker, senator 1979-1990.
  • John Lennon, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Beatles.
• 11 oktober - Christoph Blocher, schweizisk politiker, partiledare för Schweiziska folkpartiet och justitie- och polisminister från 2003.
• 12 oktober - Esko Salminen, finländsk skådespelare.
• 13 oktober - Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.
• 14 oktober - Cliff Richard eg. Harry Roger Webb, brittisk rock- och populärsångare, skådespelare.
• 15 oktober
  • Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist.
  • Kari Sylwan, svensk dansös, koreograf, pedagog och skådespelerska.
• 19 oktober - Michael Gambon, brittisk skådespelare.
• 20 oktober - Heidrun Goebbels, dotter till Joseph Goebbels.
• 21 oktober - Manfred Mann, sydafrikansk popmusiker.
• 23 oktober - Pelé, brasiliansk fotbollslegend.
• 26 oktober - Hans Wigren, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 27 oktober
  • Arthur Blessitt, amerikansk hippiepastor, var med och startade Jesus-rörelsen.
  • John Gotti, amerikansk maffiaboss.
• 28 oktober - Gennadi Strekalov, rysk kosmonaut.
• 1 november - Jon Skolmen, norsk skådespelare och författare.
• 5 november - Elke Sommer, tysk skådespelare, regissör
• 11 november - Barbara Boxer, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
• 13 november - Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.
• 17 november - Luke Kelly, irländsk musiker.
• 19 november - Alberto Nessi, schweizisk, italienskspråkig författare.
• 21 november - Natalja Makarova, rysk balettdansös.
• 22 november - Terry Gilliam, amerikansk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och animatör.
• 23 november - Gösta Pettersson, svensk cyklist.
• 27 november - Bruce Lee, kinesisk-amerikansk filmskådespelare och kampsportsexpert.
• 29 november
  • Chuck Mangione, amerikansk jazzmusiker.
  • Monica Stenbeck, svensk skådespelare.
• 4 december - Gary Gilmore, amerikansk förbrytare, avrättad 1977.
• 5 december - Peter Pohl, svensk författare.
• 12 december - Dionne Warwick, amerikansk populärsångerska.
• 19 december - Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.
• 21 december - Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.
• 23 december - Jorma Kaukonen, amerikansk musiker, gitarrist i Jefferson Airplane.
• 24 december - Per-Eric Nordquist, svensk TV- och radioproducent och programledare.
• 26 december - Sören Gyll, svensk företagsledare.
• 28 december - A.K. Antony, indisk politiker, vid tre tillfällen chefsminister i Kerala.
• 30 december
  • Christer Dahl, svensk regissör, manusförfattare, författare och producent.
  • Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 31 december - Jan Tiselius, svensk skådespelare.
• Burhanuddin Rabbani, före detta president i Afghanistan
• Ali Saibou, före detta president i Niger

redigera Avlidna

• 7 januari - Carl Boberg, svensk predikant, riksdagsman och författare.
• 4 februari - Nikolaj Jezjov, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
• 5 februari - Charles S. Deneen, amerikansk republikansk politiker.
• 18 februari - Rudy Wiedoeft, amerikansk musiker, saxofonist.
• 27 februari - Peter Behrens, tysk arkitekt.
• 10 mars - Mihail Bulgakov, rysk författare.
• 11 mars - Samuel H. Piles, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905-1911.
• 16 mars - Selma Lagerlöf, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien.
• 9 maj - Gustaf Eliasson, svensk grosshandlare och politiker (liberal).
• 14 maj - Emma Goldmann, internationell anarkist.
• 20 maj - Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
• 24 maj - Clarence Wayland Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911-1913.
• 30 maj - Kurt Björkvall, svensk civil flygpionjär.
• 6 juni - Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
• 20 juni - Jehan Alain, fransk organist och kompositör.
• 28 juni - Italo Balbo, italiensk politiker.
• 29 juni - Paul Klee, schweizisk konstnär.
• 1 juli - Ben Turpin, amerikansk stumfilmsskådespelare.
• 8 augusti - Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
• 16 augusti - Henri Desgrange, fransk tidningsutgivare, skapare av Tour de France.
• 18 augusti - Walter P. Chrysler, amerikansk bilindustripionjär.
• 20 augusti - Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
• 21 augusti - Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker, mördad.
• 15 september - William B. Bankhead, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
• 24 september - Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
• 27 september - Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
• 6 oktober - Henry Horner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933-1940.
• 20 oktober - Gunnar Asplund, svensk arkitekt.
• 9 november - Neville Chamberlain, brittisk premiärminister 1937-1940.
• 11 november - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
• 16 november - Albert Engström, svensk författare och konstnär.
• 26 november - Ivar F. Andrésen, norsk operasångare (basbaryton).
• 14 december - Anton Korošec, slovensk politiker.
• 19 december - Kyösti Kallio, Finlands president 1937-1940.
• 21 december - F. Scott Fitzgerald, amerikansk författare.

redigera Nobelpris

• Inga pris utdelades.